Gloomcookie-sågning och bokklubbsträff

Jag hade en mysig dag igår. Sov först bort ungefär halva dagen, följde upp det med en långsam frukost och sen trampade jag iväg till bibblan för att lämna igen Ringaren i Notre-Dame.
Jag gillar bibliotek. Men jag gillar ännu mer att köpa och äga böcker, trots studentekonomi. Så jag är tyvärr inte där lika ofta som jag kanske borde vara.
Det svåraste måste vara att gå in på bibblan och inte låna något. Så jag fick med mig en seriebok hem. Gloomcookie #1. Jag har småkikat på den här i flera år. Men aldrig tagit mig för att läsa den. Och de senaste gångerna jag har varit på bibblan har ettan inte funnits inne.
Men tyvärr är jag besviken. Jag har läst det första kapitlet och påbörjat kapitel 2. Men kommer nog inte läsa mer. Det är helt enkelt inte värt tiden. Teckningarna är inte fina, dialogen flyter inte på. Ugh.
Min enda förklaring till att den ändå fått 3.86 på Goodreads är att de som gillar stilen blir helt förblindade. Eller så har folk helt enkelt dålig smak ;)

Anyhow. På kvällen var det dags för bokklubbsträff. Fast jag varit med hela tiden så har jag inte lyckats gå på någon träff förrn igår. Det har hela tiden varit något som kommit i vägen (*host* skolan *host*).
Vi hade supertrevligt igår, vi åt upp resterna av tårtan från i Lördags och diskuterade boken Gargoylen.
Jag fick i uppdrag att välja en ny bok till nästa gång och efter lite grunnande blev det "Jag väntar under mossan" av Amanda Hellberg. Den verkar rysligt spännande. Och passande att läsa nu när det är sommar! Och jag har faktiskt varit såpass duktig att jag kollat upp om den finns på bibblan, men den är under uppköp eller med kötid på biblioteken här i Umeå. Så jag får göra ett undantag och bryta mot mitt köpstopp. (Stackars mig!)

/Cecilia

Dag 07 – Den mest underskattade boken.

Cecilia:
Utvandrarna-serien av Vilhelm Moberg. Nog för att det är en hyllad klassiker. Men jag tror inte många unga skulle läsa dem frivilligt. Vilket verkligen är synd för det är riktigt bra böcker!
Utvandrarna handlar om Karl-Oskar och Kristina som utvandrar med sin familj till Amerika. De efterkommande böckerna handlar om deras liv i Amerika som invandrare, nybyggare och så småningom "amerikaner". Böckerna har både filmatiserats och "musikaliserats". Jag önskar att jag kunde resa tillbaka i tiden och se Peter Jöback som Robert (Karl-Oskars bror). Efter att ha läst boken får låten "När guldet blev till sand" en helt ny innebörd!

Gottfrid:
Vilka frågor det här var... hm. Jag tror att jag måste välja Jan Guillous Arn-triologi (Vägen till Jerusalem, Tempelriddaren och Riket vid vägens slut). För även om Guillous böcker tycks sälja så hör jag ofta kritik, som t.ex. att alla hans huvudkaraktärer är övermänniskor som kan allt (det är ju enligt mig själva poängen med hans böcker). Jag tyckte väldigt mycket om Arn-triologin, antagligen på grund av de många historiska referenser i dem. Mycket kan man säga om Guillou, men han gjort sina efterforskningar. Läser man faktaböcker om denna tid så är det mycket som stämmer i Guillous version, men å andra sidan är det så mycket hål i just denna tid i den försvenska historien att det går alldeles utmärkt att stoppa in en karaktär som Arn och få det att funka. Det finns, enligt mig, alldeles för få böcker som utspelar sig i den svenska historien. Så därför är Arn-triologin av Jan Guillou underskattade. 

Dag 06 – En bok som gör dig ledsen.

Cecilia:
Utan tvivel I taket lyser stjärnorna av Johanna Thydell. Den är otroligt bra. Handlar om en 13årig tjej, vars mamma har bröstcancer. I taket har hon uppklistrade stjärnor som lyser i mörkret och under en av dem har hon satt en lapp med texten "Om du dör mamma, då tar jag livet av mig".
Jag sträckläste den här boken för ett par år sedan, långt innan min egen mamma fick bröstcancer, och redan då grät jag floder när jag läste den. Jag har inte vågat läsa den efter att min mamma blev sjuk och dog. Men nån gång ska jag göra det. För mitt i alltihop är det en förbannat bra bok.

Gottfrid:
Jag har funderat och funderat om någon bok någonsin har gjort mig ledsen? Visst finns det dramatiska scener som får en att snyfta till i många böcker men att hitta en bok som rent generellt gör en ledsen är svårare. Jag är relativt ärlig om mina känslor och har inte svårt att gråta om någonting verkligen gör mig rörd (som när Helen Sjöholm sjunger ”Gabriellas sång” i filmen Så som i himmelen), men att läsa en bok som gör mig ledsen känns inte som något jag skulle uppskatta. Jag anser att världen är tillräckligt utmanande som den är så jag behöver inte medier som gör mig ledsen – jag behöver medier som får mig att fly in i en annan värld. Så jag måste vika mig. Jag kan inte komma på en bok för denna dag. Tyvärr.

Extremt högt och otroligt nära av Jonathan Safran Foer

Titel: Extremt högt och otroligt nära
Originaltitel: Extremely Loud & Incredibly Close
Författare: Jonathan Safran Foer
Originalspråk: Engelska
Utgivningsår: 2005
Genre:
Handling: Oskar Schell, 9 år, är uppfinnare, frankofil, origamist, datakonsult, smyckesdesigner och amatörarkeolog. Dessutom spelar han väldigt gärna tamburin och korresponderar med Stephen Hawking och Ringo Starr.
Morgonen den elfte september befann sig hans pappa högst upp i World Trade Center. Ibland plockar Oskar fram telefonsvararen med pappas sista meddelande som han gömt undan för sin mamma. 
I en garderob hittar Oskar en vas med ett mystiskt kuvert i. Det står Black (med röd penna) på kuvertet, och i det ligger en nyckel. Han tror att det kan vara en viktig ledtråd i en av de lekar hans pappa brukade arrangera. Därför bestämmer han sig för att tillsammans med en 103 år gammal krigsreporter söka upp varenda en av de 472 Black - från Aaron till Zyna - som bo i New York, och ta reda på vart nyckeln går och vem denna Black är som kanske kände hans pappa. 


Det här är en häftig bok. Den är skriven på ett mycket speciellt sätt. Det är bilder i boken som illustrerar lite extra. Som får läsaren att komma ännu lite närmare. Att förstå.
Jag tycker jättemycket om huvudpersonen Oskar. Han är ett barn som är lite för intelligent för sitt eget bästa och jag kommer börja använda hans uttryck "att ha tunga skor" när jag är nedstämd.
Jag har läst lite andra recensioner och förstått att många amerikaner gråter mycket av att läsa den här boken. Vilket jag kan förstå, den handlar om en 9årig pojke som förlorade sin pappa den 11 september. Jag grät inte. Jag kunde inte riktigt relatera till det. Trots att jag själv förlorat en förälder.
Men jag tyckte om boken. Jag tycker om den snabba takten. Jag tyckte om att historien hoppar fram och tillbaka. I nutidens New York. Tillbaka till 60-talets Tyskland. Tillbaka till New York. Vi hoppar mellan Oskar, hans farmor och farfar. Ibland är det lite jobbigt med de tvära kasten och snabba meningsutbytena när man knappt vet vem det är som talar. 
Men historien är fantastisk och boken ger mig samma känsla som att se en film av Wes Anderson. 


Jag ger Extremt högt och otroligt nära betyget 4/5. Nu ska jag läsa "Allt är Upplyst!".

Här är trailern för filmatiseringen av den här boken:
 

Årets äldsta - och gladaste student!

Ni som följt oss vet att jag (Cilla) precis avslutat mina sista kurser på komvux. Och nu har jag äntligen skrapat ihop alla kärnämnen och alla gymnasiepoäng som krävs för att kunna få ut ett samlat betygsdokument. Vilket kan betecknas som examen från gymnasiet = Studenten!

2004. Det året tog mina jämngamla kompisar studenten. Själv mådde jag otroligt dåligt psykiskt under den här perioden och hoppade av gymnasiet redan efter första terminen. Sen dess har jag varit hyfsat bitter varje år när jag sett studentflaken rulla förbi. Hyfsat bitter och extremt avundsjuk. I perioder har det känts som att jag aldrig någonsin kommer bli klar med komvux. Jag har läst på olika orter under 5-6 år. I min hemkommun Järfälla i Stockholm och i Visby. Men det var inte förrän jag flyttade upp till Umeå för två år sedan som jag bestämde mig för att ta tag i det en gång för alla. Jag insåg att det skulle vara omöjligt för mig att läsa in de 1500 poängen som saknades, så jag bestämde mig för att läsa Omvårdnadsprogrammet.
Jag blev färdig undersköterska i julas och den här terminen har jag läst in de kurser och poäng som jag saknat för att bli klar. Och nu. I torsdags. Hade jag min sista lektion på gymnasienivå. Någonsin.
Det känns helt overkligt att jag aldrig mer ska behöva läsa fyra helt olika kurser parallellt.
Framför allt känns det otroligt skönt. Och bra. Fyfan vad jag är bra!
Nu ska jag lämna allt gammalt bakom mig. 
I sommar ska jag jobba som personlig assistent (Tack omvårdnadsprogrammet!) och sen ska jag börja förverkliga mina drömmar! Studenten är bara ett delmål på vägen! :D

Ge aldrig upp!! Även om det känns som du fastnat på ett jobb du inte gillar, eller du inte suttit i skolbänken på flera år och du vet att du borde komplettera lite på komvux. Bara gör't!
Och när du är klar får du ställa till med fest och proppa alla full med socker! Det gjorde jag:

I torsdags plingade det på dörren. Och där stod ett blomsterbud. 

Vackra, rosa blommor från mina käraste tjejer i Stockholm. 

De två har utan tvekan varit mina största stöd och jag hade inte varit där jag är idag utan dom!

Inför festen bakade jag i typ en vecka. Bland annat dessa somriga cupcakes. 

Receptet är från en bakbok från The Hummingbird Bakery. Supergoda!

Min första smörgåstårta, Gottfrids snittar, min första tårta (tack Nettan för hjälpen!) och i bakgrunden skymtar kycklingpajen. Jag bakade även ett gäng små västerbottenspajer och olika kakor.

Jag fick även en jättefin blomma och vas av Gottfrids fina föräldrar. Tack än en gång!

Gammstudentskan själv! :D

De vackra blommorna, givetvis rosa! :D

Jag och min prins(essa)

Jag är jätteglad för alla presenter jag fick, men eftersom detta trots allt är en bokblogg ska jag hålla mig lite till ämnet nu. Av Gottfrid fick jag den fantastiska Wizard of Oz från Penguin Classics Deluxe.Omslaget är designat av en brodös och även om pärmen är i papp så ser det verkligen ut att vara broderad.

Jag fick även ett presentkort hos Adlibris av Gottfrids bror Alexander och hans flickvän Sara.

Vilket resulterade i dessa:

Tack!!

En bokälskande dyslektiker

Rubrikens innebörd kan, för några av er, verka motsägelsefull, men det är den absolut inte kan jag meddela. Jag är dyslektiker. Jag fick diagnosen för bara några år sedan även fast misstankarna har funnits där länge. I skolan suckade lärarna mest åt mig och begrep inte varför jag inte kunde stava eller varför jag aldrig läste böcker. Det var inte förrän under sista året på gymnasiet som en svenskalärare till mig frågade om jag kanske hade dyslexi och helt plötsligt gick jag från att vara ”lat” eller ”dum”, till att ha medfödda svårigheter för att skriva och läsa.

När jag var sjutton år läste jag mina första böcker någonsin – en serie på 47 böcker med titeln Sagan om Isfolket av den norska författarinnan Margit Sandemo. Den bokserien var lättläst och bra så jag plöjde igenom dem i min egen takt och var färdig drygt ett år senare. Efter det har jag bara fortsatt att läsa och jag älskar det. Jag älskar även att skriva men använder ofta rättstavningsprogram (t.ex. Word) till och med när jag skriver en status på Facebook. Jag överkompenserar för att det inte ska märkas att jag har dessa svårigheter. Jag har tränat på att skriva och läsa och även fast det inte går i samma takt hos någon som inte har dessa svårigheter så är jag helt klart bättre på det idag än för snart 13 år sedan.

Jag var 27 år då jag först gjorde en utredning och det var på grund av att jag skulle försöka att studera igen - något som kändes otäckt eftersom grundskolan och gymnasiet inte hade många ljusa minnen från lektionerna att avvara. Men jag gjorde utredningen och även fast det är en mild form av dyslexi så läser jag nästan hälften så snabbt som en person i min ålder ska göra och stavar som en kratta… eller ja, som någon som inte kan stava bra.

Jag har däremot diskuterat med en vän som har ungefär samma svårigheter som jag att det faktiskt finns fördelar. Eftersom jag läser sakta så kommer jag ihåg det mesta av det jag läser och jag överkompensera och är väldigt noggrann när jag skriver. Det är inte världens undergång att ha dyslexi, man får bara lära sig läsa och skriva på ett annat sätt än andra och att träna, förstås. Träna mycket.

/Gottfrid

Månadsrapport: Maj 2012

Maj har varit jätterolig! Inte minst för att det var vår första (halva) månad med den här bokbloggen!
Vi är ju inte lika snabba läsare som många andra bloggare som läser 9-10 böcker på en månad. Men vi har hunnit med ungefär så många tillsammans iallafall :P

Böcker lästa i Maj: 

Horn - Joe Hill
Ringaren i Notre-Dame - Victor Hugo
Gargoylen - Andrew Davidson 
Eld (Engelsfors #2) - Mars Strandberg och Sara Bergmark Elfgren
Feet of Clay (Discworld #19) av Terry Pratchett


Horn har vi läst båda två den här månaden, så den är markerad med fetstil.

Månadens bästa:

Cecilia: Månadens bästa bok är utan tvekan Eld. Jag läste ut den igår så det var på håret att den fick vara med här, men SÅ bra. Jag kan verkligen rekommendera Engelsfors-serien till alla! Oavsett om man gillar den här typen av böcker i vanliga fall eller inte. 

Gottfrid: Månadens bästa bok var Horn av Joe Hill. Jag läste ut den under sista timmarna av maj och, som ni kan läsa på min recension av den så älskade jag den. Jag har även läst om Feet of Clay och har börjat med Lars Keplers Eldvittne, men den går trögt. Jag är ju ingen deckar-fan, för jag tycker de är lite... tråkiga. Men jag gillade Hypnotisören så jag ska ge den en ärlig chans.

Vi ser fram emot Juni:

Cecilia: Jag är äntligen färdig med skolan nu och ska inskolas på sommarjobbet nästa vecka och efter det börja jobba. Jobb betyder att man är ledig när man inte jobbar (till skillnad från skolan). Så jag ser verkligen fram emot en sommar full med läsning! Främst har jag planerat att beta av mina långa lista av bokhyllsvärmare. Det första jag ska göra nu i juni är att läsa "Extremt högt och otroligt nära" samt "Allt är upplyst" av Jonathan Safran Foer. Sen får vi se! Känns underbart med möjligheterna! 

Gottfrid: Jag har börjat med Frankenstein och ser verkligen fram emot att avverka denna klassiker. Sedan kommer ju Själlös hem snart och då vet jag inte riktigt vad jag ska ta mig till. Kommer nog att läsa om Good Omens också eftersom jag har legat och sett drömmande på den boken i bokhyllan som står bredvid sängen efter att jag skrev recensionen på den. Men jag kanske får vänta till semestern innan jag ger mig på allt för mycket läsning.

Åsa Bergqvists bokörhängen

Jag är inte någon smycketokig tjej. Jag bär ett silverhalsband med ett ankh-hänge, som jag fick av Gottfrid på vår första årsdag. I övrigt är jag dålig på att bära smycken, även om jag tycker de är vackra och jag gärna skulle ha vanan inne att bära dem till vardags.

I veckan bar min Svenska B-lärarinna Eva de mest fantastiska örhängen. Böcker. Med sidor i!
Hon hade köpt dem av bokbindaren Åsa Bergqvist här i Umeå. Men de går även att beställa online. Kolla in hennes hemsida!
Jag ska absolut lägga in en beställning senare i sommar!
/Cecilia

Bild lånad från http://www.bokobox.se

Engelsfors bok 1 & 2 av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren

Titel: Cirkeln
Originaltitel: Cirkeln
Författare: Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren
Originalspråk: Svenska
Utgivningsår: 2011
Genre: YA, Fantasy
Handling: I skitstaden Engelsfors lever sex tjejer som precis har börjat gymnasiet. De har ingenting gemensamt förutom att de en natt när månen är blodröd förs till den nedlagda folkparken. De får veta att de är De Utvalda. Häxor. Nu måste de lära sig samarbeta för att överhuvudtaget överleva första året på gymnasiet.



Cecilia: Först tyckte jag att denna bok var väldigt rörig. Sex huvudroller som alla har varsin familj, vänskapskrets och intressen. Svårt att hålla ordning på alla. Men när det väl ger med sig är det en fantastisk bok. En riktigt bladvändare och riktigt spännande. Det är väldigt lätt att tycka om karaktärerna i boken. Min personliga favorit är Minoo. Det är möjligt att jag identifierar mig mest med henne, men alla tjejerna i boken tilltalar olika delar av mig. Jag tycker att språket är fantastiskt och intrigerna är härliga.
Sara Bergmark Elfgren är ett nytt namn för mig, men Mats Strandberg känner jag igen som krönikör i Aftonbladet Söndag för ett par år sedan. Jag älskade hans texter och hade därmed stora förhoppningar på denna bok. Han har även skrivit böckerna Halva liv och Bekantas bekanta. Jag har tyvärr inte läst någon av dom men är väldigt sugen!
Utan att spoila för mycket vill jag även säga att det är spännande med författare som inte drar sig för att ha ihjäl en huvudperson. Det gör läsandet lite mer på liv och död, istället för att man läser i god tro att huvudrollerna är trygga, eftersom de är just huvudroller.
Betyg: 5/5

Gottfrid: Jag har funderat en hel del på varför jag blev så fast i dessa böcker och plötsligt slog det mig: Författarna är ungefär i samma generation som mig och när de skriver så färdas jag tillbaka i tiden och hamnar på min gamla gymnasieskola - fast denna gång kring ett gäng häxor. Jag förstod det först när Cecilia nämde en tonåring som hade läst den och hävdade bestämt att "ungdomar inte alls pratar på det där viset". De gjorde det i alla fall när jag var ung... *harkel*.
Denna bok var en av de många böcker som Cecilia har stoppat i min hand och sagt något i stil med: "Den här skulle du gilla!", och som vanligt så hade hon väldigt rätt. En bra bok för mig är en som man aldrig vill lägga ifrån sig och som man ständigt vill tillbaka till när man har blivit tvungen att lägga ifrån sig den - så var denna bok för mig. Den gjorde också att jag var dödstrött på jobbet när jag jobbade morrnar eftersom den höll mig vaken halva natten. Mer behövs kanske inte sägas.
Betyg 5/5

Titel: Eld
Originaltitel: Eld
Författare: Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren
Originalspråk: Svenska
Utgivningsår: 2012
Genre: YA, Fantasy
Handling: De utvalda börjar tvåan på gymnasiet, och något är väldigt, väldigt fel i Engelsfors. Sommarvärmen verkar aldrig ta slut, staden drabbas av återkommande elavbrott och Elias mamma startar organisationen "Positiva Engelsfors". Nu måste de utvalda verkligen komma nära varandra för att klara av hot både utifrån och inifrån.



Cecilia: Jag köpte den här boken i present till Gottfrid första dagen jag såg den i affären. Kul med en bokserie som vi älskar lika mycket! Så han läste den först, och sen har jag läst den efter honom. Supermysigt att läsa en bok och kunna diskutera med honom direkt när det händer saker!
Men nu till vad jag tyckte ^-^
Jag älskar den här boken mer än den första. Och jag gav den första boken 5 stjärnor. Så egentligen ska ha den här ha 6/5! Men det går ju inte ;)
Jag gillar verkligen hur våra hjältinnor utvecklas, både som personer och med sin kraft. Och som grupp! Ett par händelser i boken är helt geniala och jag satt som på nålar! Jag tyckte verkligen om att få lära känna Ida bättre också, som faktiskt var lite utanför i den första boken.
Jag läste ut boken idag och just nu känner jag mig bara galen efter fortsättningen!
Betyg: 5/5!!!!

Gottfrid: Som ovanstående skribent skriver så kom hon hem med den till mig en dag och jag började genast att läsa den. Den här gången skull minsann jag sitta och flina menande när Cecilia läser den och flämtar till under spännande stycken. Jag var orolig att den andra delen kanske inte skulle hålla måttet, att författarna kanske skyndat ihop en uppföljare, men så var det absolut inte. Det var en värdig uppföljare och till och med en aning bättre då man har lärt känna karaktärerna och samhället Engelsfors. När jag sedan läst klart den så insåg jag att jag skulle behöva vänta på den tredje boken och twittrade: "Nu har jag läst ut #Eld och #Cirkeln av @matsstrandberg_ och Sara Bergmark Elfgren. Nu måste jag alltså sitta och vänta på #Nykeln."
Då svarade Mats: "@Gottegraphic det känns som lång tid för dig men som väldigt snart för oss... ;) #stress"
Betyg: 5/5

Horn av Joe Hill

Titel: Horn
Originaltitel: Horns
Författare: Joe Hill
Originalspråk: Engelska
Utgivningsår: 2010
Genre: Skräck
Handling: ”Ignatius "Ig" Perrish vaknar upp en morgon med en fruktansvärd baksmälla. Vad han gjort kvällen innan minns han inte riktigt. Vill han heller inte minnas. Det senaste året har han levt i en skärseld av saknad och sorg efter att hans älskade Merrin hittats våldtagen och mördad. Ig är den som figurerat som huvudmisstänkt i mordutredningen, men har släppts i brist på bevis.

Omgivningen i det lilla samhället Gideon i New Hampshire har emellertid redan dömt honom. När han ser sig själv i spegeln den där morgonen dagen efter tror han att hans omtöcknade sinne spelar honom ett spratt, att han ser i syne: i pannan har två horn börjat växa fram. Förskräckt tar han sig ut i vardagsrummet där han möter sin flickvän. Hon tar ingen notis om hornen, men börjar uppföra sig underligt, säga saker hon normalt inte gör - alldeles för uppriktigt. Och på samma sätt uppträder nu alla som Ig "stöter på" med sina horn. De säger sitt hjärtas mening - och den avslöjar ofta de mest överraskande fula och smärtsamma saker. Denna djävulska gåva att få folk att förvandlas till sanningssägare matchar hornen, kan man säga. Man förstår snart vartåt berättelsen leder - mot den slutliga uppgörelsen mellan Ig och det monster som är flickvännens mördare. En kamp där utgången är mycket oviss.”

Jag har i samma stund som jag skriver detta just läst ut boken Horn av Joe Hill och känner att jag ska smida medan järnet är varmt, som man säger. Boken kom till mig genom Cecilia som hade läst den som en del av hennes studier och trodde att jag skulle tycka om den – och det gjorde jag också. Den är skriven av Joe Hill (född 4 juni, 1972), eller snarare Joseph Hillstrom King som han egentligen heter och är son till den kända skräckförfattaren Stephen King, men eftersom Joe inte vill glida in i författarskapet på sin faders berömmelse så har han bytt namn till Joe Hill (som för övrigt var en samhällskritisk folksångare i USA på 1800-talet och som faktiskt ursprungligen var från Sverige).

Boken då? Ja, den var något jag aldrig stött på tidigare. Boken börjar liksom i mitten berättelsen och händelser länkas samman genom hela boken på ett genialiskt sätt. Den är inte så skrämmande som man först kan tro, men den innehåller en del lite mer osmakliga eller otäcka scenarier som man får genomlida. En av guldkanterna i boken är den kristna mytologin som stöts och blöts från alla perspektiv – något som jag uppskattar som religionsintresserad. Den är spännande, kuslig, intressant men framför allt rolig. Herr Hill har humor och han väver in det så snyggt att man knappt märker av det förrän man sitter och småfnissar för sig själv. Jag verkligen älskar författare som kan konsten att göra det.  Man kan inte tro att detta bara är Hills andra roman, men det är det. Hans första heter Heart-Shaped Box (2007), som jag känner att jag måste försöka läsa och det kommer även en ny bok nästa år med det fyndiga namnet: NOS4A2.

Jag älskade verkligen denna bok och kan inte ge den annat än 5/5 i betyg.

/Gottfrid

Colin Thompson - The Bookshelf

Man kan nästan tro på titeln att det är ett inlägg om en spännande bok jag läst. Tyvärr inte.
Men däremot om min wallpaper. Som jag verkligen älskar!
Det är illustratören Colin Thompson som har ritat den här. Gå till hans sida för nedladdning :)

Dag 05 – En bok som gör dig glad

Cecilia:
Mian Lodalens bok Smulklubbens Skamlösa systrar. Den gör mig glad. Boken handlar om "den ständigt luspanka frilansskribenten My, krönikör i tidningen Queer Express, har slutat tro på den Stora Kärleken. Hon lever singelliv i en tillvaro där hon plockar upp smulorna från andras raserade förhållanden. Ständigt sexhungrande föredrar hon gifta kvinnor framför att binda sig i en fast relation. My har en osviklig förmåga att hamna i omöjliga situationer och när en gudabenådat vacker storbystad blondin kommer i hennes väg går hon inte att stoppa. Väninnorna Mackan och Hedda finns alltid till hands som räddande änglar. De drar med My på nya äventyr; demonstrationer och vilda fester. Från Pridefestivalen till kalas bland överklassens högdjur".


Queer chick-lit när den är som bäst! Jag myser och skrattar rakt ut när jag läser den här boken! 

Gottfrid:
En lite märklig fråga detta kan jag väl tycka. Jag menar, de flesta böcker som jag tycker är bra gör mig ju glad och det gör det hela lite svårare. Pratchett? Ja, hans böcker gör mig ju glad men förutom en ständig underton av humor finns det ju annat där också och jag måste kunna välja något annat än Pratchett när de kommer till dessa inlägg också känner jag. Så det fick bli Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann av Jonas Jonasson. En rakt igenom feelgood-bok med lite alternativa historiska referenser - passar mig utmärkt.

Boken handlar om 100-åringen Allan Karlsson som helt enkelt bestämmer sig för att rymma från ålderdomshemmet och göra något bättre av sin sista tid. Historien hoppar mellan hans uppväxt och händelserika liv och hans flykt genom Sverige. En bok jag rekommenderar varmt till solstolen i sommar.

Cecilias seven deadly sins of reading

Såg precis på ett nytt videoblogginlägg från Readables där hon listar sina 7 läs-dödssynder. Sen besökte jag Nellon och såg att hon gjort en liknande, fast på svenska. Översatt av Schizo-Cookie.
Jag älskar sånt här så jag kan givetvis inte låta bli att svara på frågorna jag med. :)

1. Girighet: Vilken är din dyraste bok? Vilken är din billigaste bok?

(What is your most expensive book? What is your least expensive book?)

Min överlägset dyraste bok är The Art of Tim Burton. Själva boken kostade runt 500-600 kr och sen kostade det ett par hundra till att frakta hem den. Men så värt det. Jag älskar den!

 Min billigaste bok (förutom presenter och sånt man bytt sig till) är nog Var är Alaska? av John Green. Jag hade velat läsa den väldigt länge och så var den på superrea en dag på Adlibris, 19:-, så jag slog till.
Tyvärr kan jag verkligen inte rekommendera den svenska versionen. Jag har inte läst den på engelska ännu men jag hoppas innerligt att den är bättre än den översatta..

2. Vrede: Vilken författare har du en kärlek/hat- relation med?

 (What author do you have a love/hate relationship with?)

Hum.. Bra fråga.. Kanske JRR Tolkien.. (måste förklara mig snabbt innan Gottfrid kickar ut mig på gatan!)
Jag älskar hans historier. Själva storyn Sagan om ringen är helt fantastisk. Men jag står inte ut med karlns sätt att skriva. Jag har lyckats ta mig igenom hans triologi en gång och då somnade jag ungefär varje gång jag läste den. Till hans försvar kan jag säga att det var den gamla översättningen från typ 20-talet jag läste, så det kan ju ha haft med det å göra..

3. Frosseri: Vilken bok har du slukat om och om igen utan någon skam över huvud taget? 

(What book have you deliciously devoured over and over with no shame whatsoever?)

Som jag berättat har jag inte läst om så många av mina böcker.. Men en bok som jag känner att jag kommer läsa tusentals gånger är Neil Gaimans Stardust. Den är mysig.

4. Lättja: Vilken bok har struntat i att läsa klart pga lathet? 

 (What book have you neglected reading due to laziness?)

Ingen tror jag. Finns ett par riktigt tjocka böcker (t.ex. Blonde av Joyce Carol Oates) som jag vill läsa. Men det har inte blivit av ännu.

5. Högmod: Vilken bok pratar du ofta om för att framstå som en intellektuell läsare? 

 (What book do you most talk about in order to sound like a very intellectual reader?)

När jag var yngre, runt 18-19 år var jag väldigt stolt över att ha läst Franz Kafkas Processen och Slottet. Jag hävdade bestämt att det var två favoritböcker. Men egentligen tyckte jag att dom var sjukt träiga och svåra att förstå.

6. Lust: Vilka egenskaper tycker du är mest attraktiva för en manlig eller kvinnlig karaktär? 

(What attributes do you find most attractive in male or female characters?)

Jag gillar dom som har lätt för att tala för sig, som är roliga och lite finuliga. Gärna nyfikna och lite upproriska också. Som t.ex. tvillingarna Weasley i Harry Potter-böckerna. :)

7. Avund: Vilken bok skulle du helst få som present? 

(What books would you most like to receive as a gift?)

Denna. Jag (och tanten i mig) dör lite grann. Vilket hantverk!!!

Skillnaden mellan inbunden och kartonnage

Det är lätt att bli lite förvirrad när man ska köpa böcker. En och samma titel kan variera enormt i pris beroende på vilken typ av bok det är.

Pocket - en bunt papper som har limmats ihop längs ena sidan, därefter har man limmat på ett omslag av tunn papp. Vanligtvis 11x18cm. Den billigaste typen av böcker. Läs mer om pocketformatet här.

Storpocket/häftad - som pocket men lika stor som en inbunden bok.

Kartonnage -  en limbunden bok med pärmar av tjock kartong, som en inbunden fast utan skyddsomslag dvs. trycket är direkt på pärmen. Den är enklare att producera och därför kostar den oftast något mindre än en inbunden bok.

Inbunden -  Bindning med tråd, vanligen med skyddsomslag och hård pärm.

/Cecilia

Bästbokhyllan

Är det något jag ogillar så är det när folk lägger upp sånna här inlägg utan närbilder på böckerna! Det är tortyr för en person, som mig, som helst vill gå fram å tafsa på alla böcker å tjuvläsa lite på dom som ser extra tjusiga ut.
Såhär ser alltså bästbokhyllan ut på nära håll :)

De snyggaste av Gottfrids Sagan om Ringen-böcker. De andra står i vardagsrummets bokhylla.

Min blygt påbörjade samling av svenska Harry Potter-böcker. Jag har kommit till första boken än så länge ;) Och nu när jag gett mig själv bokköpstopp kommer det nog dröja innan jag köper resten. Bara hoppas att dom inte gör en ny upplaga innan dess! Då blir jag tokig för jag älskar framsidorna på den här upplagan!

Finns egentligen ingen koppling mellan dom här bokserierna. Förutom att de är awsome båda två. Jag vill ha hungerspelen på engelska också. Och givetvis sista boken i Engelfors-serien. (Jag har kommit ungefär halvvägs i Eld nu förresten. Iiiih så spännande!!!)

Gottfrids Terry Pratchett-böcker. Några är inte här utan står på andra hedersplatser i lägenheten. Jag har inte läst alla av dom här ännu.

John Bauer. Älskade trollgubbe. Och mina fina trollfigurer som jag ärvt från min fina mormor.

Neil Gaiman-hyllan. Fler böcker (bla Sandman-serien) finns på andra hedersplatser i lägenheten.

Min älskade, älskade Harry Potter-box. Jag vill knappt läsa dom här böckerna för dom är så fina. Men det värsta man kan göra mot en bok är att inte läsa den!! Så dom här ska jag läsa tills sidorna trillar ut! :)

Den här delen av hyllan är vi båda lite osäkra på tror jag. Det fanns en plats ledig kan man säga så vi samlade ihop våra klassiker. Det kommer bli fler. Helst skulle jag vilja ha alla från Penguin Classics.

Damernas detektivbyrå! Jag har läst 5 hittills (av 12), skulle helst vilja ha alla i storpocket, men det blir nog enklare att byta ut den första mot en vanlig pocket istället..

/Cecilia