Originaltitel: I am legend
Författare: Richard Matheson
Översättare: Lisa J. Isaksson
Formgivare: Anna Henriksson
Förlag: Styxx fantasy
Originalspråk: Engelska
Utgivningsår: 1954
Genre: Skräck, Klassiker
Handling: ”Robert Neville är den siste mannen på jorden - men han är inte ensam. En fasansfull farsot har dragit fram och gjort att resten av mänskligheten - män, kvinnor och barn - har muterat och förvandlats till fruktansvärda, nattlevande varelser som törstar efter Roberts blod. Hopplösheten i Roberts liv är total, ändå förmår han inte göra slut på det. Han lever sitt liv på det enda sätt han kan: på dagarna åker han runt i det ödelagda Los Angeles och letar efter sina vilande fiender för att ta slut på dem, en efter en, med en påle i hjärtat. På natten barrikaderar han sig i sitt hus och ber om att få se ännu en gryning. Så en dag händer något som stör hans monotoni. Men är det en välsignelse eller en förbannelse?”
Omdöme: Om ni någonsin har sett filmen I am Legend med Will Smith från 2007 och kanske avstått från att läsa boken av den anledningen så kan jag säga er att ni har missat något, trots allt. Boken och filmen är två helt skilda berättelser och den enda liknelse som finns att de båda handlar om en man som lever ensam i ett hus då resten av mänskligheten har blivit till odöda monster.
Detta blev den fjärde och sista boken i mitt monster-tema och det blev också den jag tyckte absolut bäst om. Jag läser vanligtvis långsamt, men avverkade trots detta ändå bokens 212 sidor på enbart två dagar – och då läste jag inte heller hela tiden. Jag vet inte om det var för att jag spenderat större delen av min tid att läsa böcker från 1800-talet och äntligen fick läsa modern litteratur, men jag njöt verkligen. Den är välskriven, nervkittlande och även humoristisk på sina ställen. Jag måste bara få ge er ett exempel där jag skrattade rakt ut när jag läste det:
”Han borstade tänderna noggrant och använde tandtråd. Han försökte
ta väl hand om sina tänder, eftersom han var sin egen tandläkare nu.
Vissa saker kunde få gå åt pipan, men inte hans hälsa, tänkte han.
Men varför slutar du i så fall inte hälla i dig alkohol? tänkte han.
Varför håller du inte käften? tänkte han.”
Legend av Richard Matheson, sid. 17.
Den här boken sägs vara föregångaren till den moderna zombie-litteraturen, vilket är ganska ironiskt då det i själva verket handlar om vampyrer i boken och inte zombies. Men jag måste medge att begreppet ”vampyr” passar bättre in i berättelsen och är nog den enda vampyr-roman som jag har stött på där man beskriver vampyren ur en icke-ockult verklighet, dvs. ur en vetenskaplig paradox. Men man märker också varifrån de moderna zombie-historierna kommer ifrån. Denna bok har ständigt den dystopiska skuggan över sig och speglar, som så många böcker ur zombie-genren, den enskilda människans överlevnad i ruinerna av en civilisation. Det lite humoristiska för mig som sitter och läser denna bok 2013 är ju att den ska utspela sig år 1976 – dvs. i framtiden. Men det funkar ändå. De enda gångerna som jag verkligen reagerade på att det är en gammal roman var då han funderade på att ta fram filmprojektorn för att se en film eller då han spelade LP-skivor – vilket i och för sig skulle kunna hända idag också.
Det var däremot en sak som jag irriterade mig på, som jag antar har med översättningen att göra: Beskrivningen "hans strupe snördes åt" återkommer hela tiden, visserligen i mer eller mindre varierade formen, men fortfarande tillräckligt lika för att man ska notera det.
Denna bok får 5 av 5 i betyg av mig och är (än så länge) den bästa boken jag har läst i år. Nu ska jag bara samla mig lite och få lite tid över för att göra mig film där jag ska sammanfatta mitt monster-tema.
Filmatiseringar av boken:
 |
| Detta är omslaget från publiceringsåret 1954 |
The Omega Man (1971)
I Am Legend (2007)
Frankenstein; or, The Modern Prometheus av Mary Shelley
Strange Case of Dr Jekyll and Mr Hyde av Robert Louis Stevenson
I am Legend av Richard Matheson
Jag gillade den också =) de fick verkligen till känslan av att vara så ensam så man var lite galen.
SvaraRadera